Betty Wassenius

I Växjö arbetar Betty Wassenius och hennes man Martin på den gemensamma tandvårdskliniken Tandläkarna Wassenius. Resan från tandläkarexamen till idag har inte varit förutbestämd och innehåller en blandning av nyfikenhet, familjeliv och en brinnande passion för både patienterna och hälsa genom livet. Hon har ett stort intresse för både psykisk och fysisk hälsa och vid sidan av kliniklivet har hon valt att bidra till kunskapsspridning genom att hålla föreläsningar inom kvinnohälsa.

– Min drivkraft har alltid varit att kunna hjälpa, bidra och stötta patienten. Det var därför jag blev tandläkare.

Nyfikenhet som nyckeln till vidareutveckling

Det var graviditeten som gjorde henne nyfiken på hur hälsan, i synnerhet munhälsan, påverkades av livets olika faser och hon fick en ny syn på både livet och tandläkaryrket.

”Hur svårt kan det vara?” tänkte hon ofta vid samtal med gravida patienter om tandborstning. Hon berättar skrattandes att hon ironiskt nog själv drabbades av svåra kräkreflexer under sina egna graviditeter. Hennes personliga erfarenheter bidrog till nyfikenhet kring sambanden mellan graviditet, munhälsa och övergripande välbefinnande i hela kroppen, både fysiskt och psykiskt.

Åren gick och med dem kom djupare insikter från forskning, utbildning och erfarenheter från tiden som småbarnsförälder. Nu när hon själv närmar sig klimakteriet ser hon det som en naturlig övergång för sin nyfikenhet.

– Det intresse och den drivkraft som jag har utvecklat kommer från mina egna erfarenheter. När jag lärde mig mer, kände jag ett starkt behov av att dela med mig av denna kunskap, för det är sådant jag önskar att jag hade känt till tidigare.

Förra året gick hon kursen Klimakteriet och kvinnors hälsa vid Lunds universitet och poängterar att det är den enda av sitt slag för vårdpersonal. Betty berättar att hon var den enda tandläkaren på utbildningen. Det blev en ögonöppnare om hur man inom tandvården kan bidra mer när det gäller kvinnors hälsa, vilket bekräftades ytterligare när hon från utbildningsledaren fick frågan ”Vart är dina tandvårdskollegor?”. Ofta kommer frågan hur hon som tandläkare kan engagera sig så djupt i kvinnohälsa, ett område som uppfattas långt ifrån hennes roll som tandläkare.

– Det kommer naturligt, härifrån. Förklarar hon och håller handen på hjärtat.

Helhetssyn på munhälsa

Bettys intresse för mammakroppen och hur graviditet påverkar munhälsan fick henne att söka mer kunskap. Genom att fokusera på helheten snarare än enbart symptomen, har hon fördjupat sin förmåga att se och behandla patienter utifrån ett bredare perspektiv. – Jag är jättenyfiken, ibland kanske lite för nyfiken, skrattar hon. En egenskap som har drivit henne till där hon är idag. Det är dags att se munnen som en del av kroppen.

– Många patienter förstår inte att munhälsan sammankopplad med resten av kroppen, förklarar hon. – Om någon skadar handen och det börjar blöda och kanske vara, söker de direkt sjukvård, men samma princip gäller inte alltid när det kommer till liknande skador i munnen.

Hon fortsätter med att förklara att tandvårdens utmaning ligger i att höja medvetenheten om att problem i munnen inte bara är lokala utan kan indikera eller orsaka systemiska hälsoproblem. – Vi vet att munhälsan kan påverka, och påverkas av, tillstånd som hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom har studier, såsom den utförd av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), visat att det finns en koppling mellan munhälsa och hjärnhälsa, där psykisk ohälsa kan försämra munhälsan, vilket i sin tur kan leda till allvarligare hälsoproblem. Hon understryker också vikten av patientkommunikation inom tandvården.

– Vi inom tandvården har en unik möjlighet att inte bara behandla utan också informera våra patienter om sambanden mellan olika hälsotillstånd och munhälsa. Det är en central del av vår roll att se till att patienterna får all den information och det stöd de behöver.

Klimakteriet och munhälsa

Betty är aktiv i en grupp med över 27 000 kvinnor som diskuterar klimakteriet och hon märker ett stort intresse för sambanden mellan munhälsa och klimakteriesymptom.

– Dom flesta i gruppen vet att jag är tandläkare. Jag översvämmas ofta av frågor och många är frustrerade över att deras tandläkare inte ser något samband mellan deras munhälsoproblem och klimakteriet.

För att bättre förstå erfarenheter och reaktioner hon möts av i gruppen har hon genomfört en enkätstudie som handlar om vilken roll tandvården kan spela för kvinnor i klimakteriet och specifika symptom som de upplever, både i kroppen och i munnen. Studien visar att kvinnorna önskar att de hade fått information tidigare, för att själva kunna vidta förebyggande åtgärder.

”Om jag vet vad jag kan göra för att förebygga problem, kommer jag att vara bättre förberedd och undvika onödig smärta,” säger en deltagare i hennes studie.

Så förbättrar vi patientdialogen

Den största utmaningen som hindrar en djupare patientdialog är tiden. Alla har inte heller intresse eller den kunskap som krävs för att hantera frågorna, speciellt inte när det kommer till klimakteriet.

– Mitt mål är alltid patientens välbefinnande och att de ska må bättre, vilket ibland innebär att inse begränsningar. Det är viktigt att vi är ärliga och kan erkänna när vi behöver hänvisa en patient vidare för hjälp, oavsett om det är en kollega inom tandvården eller en annan vårdinstans.

En bra början skulle vara kompetensutveckling inom klimakteriefrågor, för hela kliniken. En reflektion är att tandsköterskor skulle kompetensutvecklas och kunna möta frågorna som patienten har för att sedan kunna lotsa patienten rätt. Tandsköterskan skulle också kunna informera och ge förebyggande behandling vid behov. Det skulle vara en nivåhöjning för hela kliniken och generera nöjdare patienter som känner sig omhändertagna och återkommer år efter år.

Klimakteriefrågor ligger i sjukvårdens ansvar men tandvården kan bidra mycket då man träffar kvinnor regelbundet. Genom att fånga upp frågor, informera och erbjuda förebyggande vård kan man göra en stor skillnad för patienten under livsfasen. Något som alla på kliniken skulle kunna göra.

Många av de kvinnor som Betty talat med uttrycker en önskan om bättre information tillgänglig direkt på tandvårdskliniken. – En informativ broschyr i väntrummet som beskriver hur klimakteriet kan påverka munhälsan skulle kunna vara till stor hjälp och ge patienten möjlighet att fråga mer under besöket.

Framtidens tandvård

Tandvården står vid en brytpunkt, där fokus skiftar från reparativ till förebyggande och informativ vård. Traditionella metoder som att ”laga och göra kronor” är på väg att ersättas av strategier som förhindrar problem innan de uppstår. Den innovativa tandvårdskliniken satsar på att utbilda patienterna så att de aktivt kan delta i sin egen hälsoprocess och förstå sambanden mellan övergripande hälsa och munhälsa. Hon uttrycker stolthet över denna utveckling:

– Jag skulle våga säga att jag som tandläkare är stolt över att patienterna inte behöver reparativ tandvård. Det borde vara så, inom tandvård, att vi ska känna oss stolta och att vi gör ett bra jobb, om patienten inte behöver vård. Jag tror att vi är på väg dit redan nu, för vi ser att vi har friskare patienter idag. Dagens patienter är också kunskapstörstiga, vill lära sig och förstå orsak och verkan.

När tandvården börjar ta information om hälsotillstånd som klimakteriets samband med munhälsa, tar vi steget upp till en ny nivå av patientvård. Denna framtidssyn är inte enbart idealistisk, den efterfrågas av den moderna patienten som inte nöjer sig med reparativ vård. Patienter förväntar sig en tandvårdsklinik som ser till helheten och som verkligen vill hjälpa.

Den nya generationen tandläkare kommer, om vi får förutspå, arbeta mer förebyggande och informativt, speciellt med tanke på att vi har allt friskare patienter och konkurrensen kommer sannolikt att driva utvecklingen ytterligare.

– Patienterna kommer kräva det och inte nöja sig. Där kommer kanske konkurrensbiten in: Här är en tandvårdsklinik som ser helheten och vill hjälpa. Dit vill jag gå. Vem vill inte vara med på det tåget? avslutar Betty.