Leif Kullman är radiolog och har en gedigen bakgrund inom såväl allmän- som specialisttandvård inom oral radiologi. Hans resa har tagit honom från tandläkare på allmäntandvårdsklinik i Trosa till att bli Associate Professor vid tandläkarhögskolorna i Riyadh och Kuwait City. Under en period tidigt i sitt liv tjänstgjorde han även som rättsodontolog.
Idag är Leif en viktig del av Danakliniken Specialisttandvård i Danderyd, där man tar emot remisser från allmäntandvården inom områden som käkkirurgi, oral protetik, parodontologi, endodonti och anestesiologi.
Som RaLF (radiologisk ledningsfunktion) på kliniken ansvarar Leif inte bara för att leda det radiologiska arbetet utan även för att säkerställa att alla på kliniken får kontinuerlig kompetensutveckling inom röntgen.
– Jag ser till att hålla kurser på kliniken så att alla håller sig uppdaterade om de senaste röntgenteknikerna och riktlinjerna, förklarar Leif.
Leif valde att fördjupa sig inom oral radiologi eftersom röntgenbilder utgör så stor vikt vid diagnostisk av patologi och möjligheten att tolka bilder inom olika områden gör jobbet omväxlande.
– Röntgen är ett fantastiskt medium. En bild säger så oerhört mycket mer än ord.
Att ta del av bilder via Frenda för att kunna jämföra är oerhört viktigt för både allmäntandläkare och specialister. Det är fördelaktigt ur ett miljöperspektiv men också för att bespara patienterna exponering för onödig strålning.
– Det är inte bara enkelriktat åt det hållet att en allmäntandläkare kan titta på bilderna som jag tar åt dom, utan jag kan titta på deras bilder och hjälpa till med diagnostik också menar Leif.
Han berättar vidare att när Danakliniken får en remiss på en patient och meddelar remittenten att patienten ska kallas så har han inte bara gått igenom journalen, utan även tittat på remittentens röntgenbilder och kan då tala om vilka bilder som behöver tas vid det inplanerade besöket.
– Vi inom röntgen, inte minst vi på tandläkarsidan, strävar alltid efter att det ska vara så låga doser som möjligt.
För en djupare förståelse av stråldoser vid röntgen och nytta jämfört med risker, kan du läsa Leifs publicerade artikel ”Om stråldoser: Deras storlek vid olika undersökningar och nytta respektive risk med diagnostisk röntgenstrålning” (Bakom betalvägg).
Genom att dela bilder minskar behovet av att ta flera upprepade bilder på samma patient, vilket i sin tur minskar den totala mängden strålning som patienten utsätts för. Det kommer även med andra fördelar, när utrustningen kan användas mer sällan sparas utrustningens livslängd och resurser. En vinst för ekonomin och miljön.
Det är inte bara 2D-bilder som kan delas, utan man kan också importera och dela CBCT. CBCT, eller 3D-röntgen som det också kallas, består av en DICOM-stack, en samling 2D-bilder i DICOM-format som bildar en CBCT. Man kallar samlingen av 2D-bilderna för en CBCT-volym eller kon.
– Remittenterna är glada över att dom har möjlighet att se hela CBCT-volymen säger Leif.
Där Leif arbetat tidigare valde man ut 2D-bilder från volymen och skickade på CD eller USB via post till remittenten. En del av remittenterna var inte nöjda, dom ville se CBCT-volymen och efterfrågade det.
– Jag som radiolog vet inte alltid vilka 2D-snitt som remittenterna vill ha. När man arbetar brett så finns ett stort behov av att ge remittenten möjlighet att själv kunna sitta och bläddra i 3D-volymen och välja dom snitt som är lämpliga för dom att titta på.
När han började på Danakliniken tänkte han att det vore toppen om man kunde samla allt i Frenda, även 3D-volymerna. Och visst kan man det. Frenda Röntgen är direktuppkopplat och remittenten behöver inte oroa sig för patientsäkerheten eller tidsförödande postgång.
– Jag provade funktionen och det fungerade! Ett par av mina remittenter använder sig av den här möjligheten, för dom vill ha hela 3D-volymen. Dom är jätteimponerade, berättar Leif.
Att många kliniker fortfarande använder CD eller USB och skickar röntgenbilder via postgång menar Leif är mer osäkert. För att dela bilder på så vis behöver man avidentifiera bilderna och mottagaren behöver då identifiera upp bilderna, vilket kan vara tidsförödande och det finns risk för förväxlingar.
Leif berättar att dom hade problem med det där han arbetade tidigare. Remittenterna tyckte att det tog lång tid innan dom fick svar och dessutom försvann ibland remisser på vägen.
– När remittenten inte hade hört något så ringde dom och frågade hur det går, eftersom vi inte kallat patienten, och då hade vi inte fått remissen.
Som man arbetar idag med remiss- och bildhantering är det problemet ett minne blott.
[elementor-template id=”12048″]
Artiklar
10 december 2024
27 augusti 2024
22 juli 2024
