Linda Fagerroos har arbetat på Bene Tandvård sedan 2011, där hon började som tandhygienist och även arbetade i ett delegerat team. Hennes tidigare erfarenheter från hotell- och restaurangbranschen samt att driva ett vandrarhem har gett henne värdefulla insikter i flöden och planering. Hennes livsmotto är ”Make your life simple”.
– Jag är kreativ, lösningsorienterad och många gånger en idéspruta. Detta gillade uppenbarligen mina chefer, för 2015 blev jag tillfrågad att bli personaladministratör, berättar hon.
När en av delägarna gick bort blev det en naturlig övergång för henne att ta över planeringen och det administrativa arbetet. Sedan 1,5 år tillbaka är hon officiellt klinikchef.
Det som gör henne inspirerad är att utveckla företaget och att investera i medarbetarnas utveckling, både kliniskt och personligt. På Bene Tandvård arbetar de mycket med kontinuerligt lärande, vilket sker genom litteratur, artiklar eller genom att kollegor går bredvid varandra under arbetsdagar för att ställa frågor, samtala kring tankar och metoder och dra nytta av varandras erfarenheter.
– Det roligaste med att arbeta inom tandvård är patientbemötande och att följa utvecklingen inom tandvården. Det är också otroligt tillfredsställande att se utvecklingen hos våra medarbetare. Men den allra största glädjen är att se patienter våga le igen. Det är verkligen oslagbart!
2009 grundades Bene Tandvård av tre tandläkare, men idag är det endast en ägare kvar, Patrik Mofors. När Linda började på kliniken var de bara nio medarbetare, men idag har de växt till 30 medarbetare och två kliniker. Under resans gång har de upplevt växtvärk och insåg behovet av nya, fasta rutiner och tydligare ramar.
– Just nu är vi i en spännande utvecklingsprocess med utökad verksamhet, renovering och ny logga. Nu kan vi äntligen sätta ord på vilka vi är! berättar hon
Kliniken kallar sig boutique-tandläkare och vill med det formulera ett avslappnat tandläkarbesök med professionalism, där väntrummet ska kännas som ditt andra vardagsrum.
– Vi tror inte på quick-fixes, genvägar och universallösningar, utan på att ständigt utvecklas och på att engagera sig hundraprocentigt i varje patient. Att komma till oss ska vara en trygg helhetsupplevelse, helt enkelt. menar hon.
Hon berättar att alla på kliniken är lyhörda och har förstående gentemot olika människor. Medarbetarna uppskattar särskilt den nära patientkontakten.
Linda beskriver teamet som ett gäng utpräglade lagspelare där alla strävar efter att göra sitt yttersta och har väldigt roligt tillsammans. De är ett mixat gäng med olika bakgrunder vilket är positivt och bidrar till spännande och utvecklade diskussioner.
– Vi har högt i tak och vi vågar säga vad vi tycker. Motivationen tror jag hålls vid liv av att vi hela tiden satsar på kontinuerligt lärande. Det är ständigt olika diskussioner i gång runt tankar kring patientbemötande, ny teknik och allmänt nya idéer. Vi uppmuntrar alla till att våga prova nya saker, vilket jag tror bidrar väldigt mycket till den goda stämningen.
De möjligheter som AI för med sig är något de har järnkoll på och de uppdaterar sig kontinuerligt för att se vad ny teknik kan göra för kliniken.
– Att våga tänka i nya banor, att investera i ny teknik och material och att hela tiden agera långsiktigt – det är delar som jag tror kan inspirera andra.
Bene Tandvård hjälper tandvårdsrädda patienter genom flera olika metoder som alla har vissa gemensamma grundprinciper.
– Vi övar oss kontinuerligt på aktivt lyssnande, vilket innebär att vi med nyfikenhet möter patientens upplevelse och verklighet. I samtalet hjälper vi patienten att utrycka sina behov med nyckelfrågor – som blir empatiskt bemötta. Många patienter känner skam och det är vår uppgift att normalisera sådana känslor. berättar hon.
Teamet tränar även på dubbel validering, både generell och specifik för att säkerställa att patienten har förstått både den övergripande behandlingen och de specifika detaljerna innan man går vidare. De använder förklaringsmodeller som patienterna kan förstå och relatera till och vid behov kan de hämta stöd från en terapeut och använda sederande preparat eller narkos. De använder en mängd tekniska resurser för att underlätta kommunikationen inför behandlingarna och säkerställer samförstånd och klartecken innan de går vidare med ingrepp.
Kliniken har ett eget tandtekniskt laboratorium vilket underlättar för patienterna, som ofta slipper provisorium och får sina nya kronor samma dag. Vid estetiska behandlingar träffar patienter tandteknikerna under samma besök för att diskutera färg och form. Kliniken erbjuder även specialistvård inom endodonti, allmäntandvård och avancerad kirurgi, som bidrar till patienttrygghet och nöjdhet.
– Tidseffektiviteten med eget labb är avgörande. I de flesta fall behöver patienten bara komma till oss under en dag. Många väljer att arbeta eller uträtta ett ärende under de två timmar som deras krona framställs, eller så går de på ett tandhygienistbesök. En annan sak vi märker av är patientnöjdheten kring att få träffa sin tandtekniker personligen och resonera, berättar hon stolt.
”Tidseffektiviteten med eget labb är avgörande. I de flesta fall behöver patienten bara komma till oss under en dag.”Linda Fagerroos
”Tidseffektiviteten med eget labb är avgörande. I de flesta fall behöver patienten bara komma till oss under en dag.”
Det finns också positiva miljöaspekter med eget tandtekniskt laboratorium. Genom att använda närproducerad tandvård genom det egna labb minskat svinnet på kliniken. Hon berättar också att de ökat miljömedvetenhet genom olika kampanjer internt och även minskat på plastartiklar. På kliniken arbetar man mer digitalt och köper produkter från Sverige i möjlig mån.
På Bene Tandvård har Frenda Journal markant förbättrat det administrativa arbetet. Linda berättar varmt om hur systemet underlättar kommunikationen inom teamet genom möjligheten att skicka noteringar med kopplad patient. Det är också en stor fördel att smidigt kunna logga in på båda klinikerna och snabbt få en översikt av omsättning, statistik och tidboken.
Teamet uppskattar särskilt drag-and-drop-funktionerna i tidboken, möjligheten att mejla fakturor och den integrerade Swishbetalningen. Som klinikchef är hon mycket nöjd med hur lätt det är att arbeta med systemet och hur Business Intelligence-funktionen ger en samlad bild av ekonomin för båda klinikerna.
Hon lyfter fram hur månadsavstämningarna nu går mycket snabbare och hur de snabbt får en översikt över ekonomin.
– Tiden vi tjänar på detta kan vi lägga på att ta hand om våra patienter, säger hon.
Frenda Röntgen erbjuder också betydande fördelar. En av de största är att röntgenbilderna kan ses från annan plats än på kliniken, vilket ger teamet större flexibilitet och effektivitet i arbetet. Dessutom följer röntgenbilderna med mellan klinikerna, vilket underlättar både behandlingar och konsultationer.
Övergången till Frendas molnbaserade system har också minskat underhållsbehovet av den egna servern. Vid nästa serverbyte planerar de att byta till en mindre och mer kostnadseffektiv lösning. Detta visar hur digitala lösningar inte bara kan förbättra arbetsprocesser utan även bidrar till att spara resurser och minska kostnader.
Under ledning av Linda har Bene Tandvård utvecklats till en klinik där innovation möter tradition och där varje patient får en personlig och högkvalitativ upplevelse. Genom kontinuerlig utveckling och engagemang skapar teamet en trygg och välkomnande miljö som sätter patientens välbefinnande i fokus.
Med sitt boutique-koncept och teknologiska lösningar fortsätter kliniken att sätta standarden för framtidens tandvård, där varje leende är ett bevis på deras dedikation och passion.
Upphandlingen vanns av Frenda och implementationen pågår för fullt. Nu har Folktandvården i region Kronoberg valt att ansluta sig och skriva ett avtal med Frenda. Med ungefär 300 användare blir Folktandvården i Kronoberg den femte offentliga kunden som ansluter sig till Frendas molnbaserade tandvårdstjänster. – Det vi har sett av Frenda visar på ett modernt, användarvänligt system som är lätt att integrera med andra system. Säger tandvårdschefen Annika Kahlmeter.
I upphandlingen deltog, utöver Frenda, ytterligare tre leverantörer. – Journalsystemet har arbetats fram i nära samarbete med aktiva tandläkare som krävställt funktionalitet och stabilitet. Systemet är helt molnbaserat och ligger i teknikens framkant genom sina många smarta funktioner. Det yttersta syftet med plattformen är att minska behovet av tidskrävande administration och ge mer tid för vård, säger Frendas vd Fredrik Jernberg.
– Vi hoppas kunna förbättra våra flöden i verksamheten och få ett lätthanterligt system som är ett stöd till våra medarbetarna i planering och utförande av en god tandvård, avslutar Annika Kahlmeter.
I Växjö arbetar Betty Wassenius och hennes man Martin på den gemensamma tandvårdskliniken Tandläkarna Wassenius. Resan från tandläkarexamen till idag har inte varit förutbestämd och innehåller en blandning av nyfikenhet, familjeliv och en brinnande passion för både patienterna och hälsa genom livet. Hon har ett stort intresse för både psykisk och fysisk hälsa och vid sidan av kliniklivet har hon valt att bidra till kunskapsspridning genom att hålla föreläsningar inom kvinnohälsa.
– Min drivkraft har alltid varit att kunna hjälpa, bidra och stötta patienten. Det var därför jag blev tandläkare.
Det var graviditeten som gjorde henne nyfiken på hur hälsan, i synnerhet munhälsan, påverkades av livets olika faser och hon fick en ny syn på både livet och tandläkaryrket.
”Hur svårt kan det vara?” tänkte hon ofta vid samtal med gravida patienter om tandborstning. Hon berättar skrattandes att hon ironiskt nog själv drabbades av svåra kräkreflexer under sina egna graviditeter. Hennes personliga erfarenheter bidrog till nyfikenhet kring sambanden mellan graviditet, munhälsa och övergripande välbefinnande i hela kroppen, både fysiskt och psykiskt.
Åren gick och med dem kom djupare insikter från forskning, utbildning och erfarenheter från tiden som småbarnsförälder. Nu när hon själv närmar sig klimakteriet ser hon det som en naturlig övergång för sin nyfikenhet.
– Det intresse och den drivkraft som jag har utvecklat kommer från mina egna erfarenheter. När jag lärde mig mer, kände jag ett starkt behov av att dela med mig av denna kunskap, för det är sådant jag önskar att jag hade känt till tidigare.
Förra året gick hon kursen Klimakteriet och kvinnors hälsa vid Lunds universitet och poängterar att det är den enda av sitt slag för vårdpersonal. Betty berättar att hon var den enda tandläkaren på utbildningen. Det blev en ögonöppnare om hur man inom tandvården kan bidra mer när det gäller kvinnors hälsa, vilket bekräftades ytterligare när hon från utbildningsledaren fick frågan ”Vart är dina tandvårdskollegor?”. Ofta kommer frågan hur hon som tandläkare kan engagera sig så djupt i kvinnohälsa, ett område som uppfattas långt ifrån hennes roll som tandläkare.
– Det kommer naturligt, härifrån. Förklarar hon och håller handen på hjärtat.
Bettys intresse för mammakroppen och hur graviditet påverkar munhälsan fick henne att söka mer kunskap. Genom att fokusera på helheten snarare än enbart symptomen, har hon fördjupat sin förmåga att se och behandla patienter utifrån ett bredare perspektiv. – Jag är jättenyfiken, ibland kanske lite för nyfiken, skrattar hon. En egenskap som har drivit henne till där hon är idag. Det är dags att se munnen som en del av kroppen.
– Många patienter förstår inte att munhälsan sammankopplad med resten av kroppen, förklarar hon. – Om någon skadar handen och det börjar blöda och kanske vara, söker de direkt sjukvård, men samma princip gäller inte alltid när det kommer till liknande skador i munnen.
Hon fortsätter med att förklara att tandvårdens utmaning ligger i att höja medvetenheten om att problem i munnen inte bara är lokala utan kan indikera eller orsaka systemiska hälsoproblem. – Vi vet att munhälsan kan påverka, och påverkas av, tillstånd som hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom har studier, såsom den utförd av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), visat att det finns en koppling mellan munhälsa och hjärnhälsa, där psykisk ohälsa kan försämra munhälsan, vilket i sin tur kan leda till allvarligare hälsoproblem. Hon understryker också vikten av patientkommunikation inom tandvården.
– Vi inom tandvården har en unik möjlighet att inte bara behandla utan också informera våra patienter om sambanden mellan olika hälsotillstånd och munhälsa. Det är en central del av vår roll att se till att patienterna får all den information och det stöd de behöver.
Betty är aktiv i en grupp med över 27 000 kvinnor som diskuterar klimakteriet och hon märker ett stort intresse för sambanden mellan munhälsa och klimakteriesymptom.
– Dom flesta i gruppen vet att jag är tandläkare. Jag översvämmas ofta av frågor och många är frustrerade över att deras tandläkare inte ser något samband mellan deras munhälsoproblem och klimakteriet.
För att bättre förstå erfarenheter och reaktioner hon möts av i gruppen har hon genomfört en enkätstudie som handlar om vilken roll tandvården kan spela för kvinnor i klimakteriet och specifika symptom som de upplever, både i kroppen och i munnen. Studien visar att kvinnorna önskar att de hade fått information tidigare, för att själva kunna vidta förebyggande åtgärder.
”Om jag vet vad jag kan göra för att förebygga problem, kommer jag att vara bättre förberedd och undvika onödig smärta,” säger en deltagare i hennes studie.
Den största utmaningen som hindrar en djupare patientdialog är tiden. Alla har inte heller intresse eller den kunskap som krävs för att hantera frågorna, speciellt inte när det kommer till klimakteriet.
– Mitt mål är alltid patientens välbefinnande och att de ska må bättre, vilket ibland innebär att inse begränsningar. Det är viktigt att vi är ärliga och kan erkänna när vi behöver hänvisa en patient vidare för hjälp, oavsett om det är en kollega inom tandvården eller en annan vårdinstans.
En bra början skulle vara kompetensutveckling inom klimakteriefrågor, för hela kliniken. En reflektion är att tandsköterskor skulle kompetensutvecklas och kunna möta frågorna som patienten har för att sedan kunna lotsa patienten rätt. Tandsköterskan skulle också kunna informera och ge förebyggande behandling vid behov. Det skulle vara en nivåhöjning för hela kliniken och generera nöjdare patienter som känner sig omhändertagna och återkommer år efter år.
Klimakteriefrågor ligger i sjukvårdens ansvar men tandvården kan bidra mycket då man träffar kvinnor regelbundet. Genom att fånga upp frågor, informera och erbjuda förebyggande vård kan man göra en stor skillnad för patienten under livsfasen. Något som alla på kliniken skulle kunna göra.
Många av de kvinnor som Betty talat med uttrycker en önskan om bättre information tillgänglig direkt på tandvårdskliniken. – En informativ broschyr i väntrummet som beskriver hur klimakteriet kan påverka munhälsan skulle kunna vara till stor hjälp och ge patienten möjlighet att fråga mer under besöket.
Tandvården står vid en brytpunkt, där fokus skiftar från reparativ till förebyggande och informativ vård. Traditionella metoder som att ”laga och göra kronor” är på väg att ersättas av strategier som förhindrar problem innan de uppstår. Den innovativa tandvårdskliniken satsar på att utbilda patienterna så att de aktivt kan delta i sin egen hälsoprocess och förstå sambanden mellan övergripande hälsa och munhälsa. Hon uttrycker stolthet över denna utveckling:
– Jag skulle våga säga att jag som tandläkare är stolt över att patienterna inte behöver reparativ tandvård. Det borde vara så, inom tandvård, att vi ska känna oss stolta och att vi gör ett bra jobb, om patienten inte behöver vård. Jag tror att vi är på väg dit redan nu, för vi ser att vi har friskare patienter idag. Dagens patienter är också kunskapstörstiga, vill lära sig och förstå orsak och verkan.
När tandvården börjar ta information om hälsotillstånd som klimakteriets samband med munhälsa, tar vi steget upp till en ny nivå av patientvård. Denna framtidssyn är inte enbart idealistisk, den efterfrågas av den moderna patienten som inte nöjer sig med reparativ vård. Patienter förväntar sig en tandvårdsklinik som ser till helheten och som verkligen vill hjälpa.
Den nya generationen tandläkare kommer, om vi får förutspå, arbeta mer förebyggande och informativt, speciellt med tanke på att vi har allt friskare patienter och konkurrensen kommer sannolikt att driva utvecklingen ytterligare.
– Patienterna kommer kräva det och inte nöja sig. Där kommer kanske konkurrensbiten in: Här är en tandvårdsklinik som ser helheten och vill hjälpa. Dit vill jag gå. Vem vill inte vara med på det tåget? avslutar Betty.
Leif Kullman är radiolog och har en gedigen bakgrund inom såväl allmän- som specialisttandvård inom oral radiologi. Hans resa har tagit honom från tandläkare på allmäntandvårdsklinik i Trosa till att bli Associate Professor vid tandläkarhögskolorna i Riyadh och Kuwait City. Under en period tidigt i sitt liv tjänstgjorde han även som rättsodontolog.
Idag är Leif en viktig del av Danakliniken Specialisttandvård i Danderyd, där man tar emot remisser från allmäntandvården inom områden som käkkirurgi, oral protetik, parodontologi, endodonti och anestesiologi.
Som RaLF (radiologisk ledningsfunktion) på kliniken ansvarar Leif inte bara för att leda det radiologiska arbetet utan även för att säkerställa att alla på kliniken får kontinuerlig kompetensutveckling inom röntgen.
– Jag ser till att hålla kurser på kliniken så att alla håller sig uppdaterade om de senaste röntgenteknikerna och riktlinjerna, förklarar Leif.
Leif valde att fördjupa sig inom oral radiologi eftersom röntgenbilder utgör så stor vikt vid diagnostisk av patologi och möjligheten att tolka bilder inom olika områden gör jobbet omväxlande.
– Röntgen är ett fantastiskt medium. En bild säger så oerhört mycket mer än ord.
Att ta del av bilder via Frenda för att kunna jämföra är oerhört viktigt för både allmäntandläkare och specialister. Det är fördelaktigt ur ett miljöperspektiv men också för att bespara patienterna exponering för onödig strålning.
– Det är inte bara enkelriktat åt det hållet att en allmäntandläkare kan titta på bilderna som jag tar åt dom, utan jag kan titta på deras bilder och hjälpa till med diagnostik också menar Leif.
Han berättar vidare att när Danakliniken får en remiss på en patient och meddelar remittenten att patienten ska kallas så har han inte bara gått igenom journalen, utan även tittat på remittentens röntgenbilder och kan då tala om vilka bilder som behöver tas vid det inplanerade besöket.
– Vi inom röntgen, inte minst vi på tandläkarsidan, strävar alltid efter att det ska vara så låga doser som möjligt.
För en djupare förståelse av stråldoser vid röntgen och nytta jämfört med risker, kan du läsa Leifs publicerade artikel ”Om stråldoser: Deras storlek vid olika undersökningar och nytta respektive risk med diagnostisk röntgenstrålning” (Bakom betalvägg).
Genom att dela bilder minskar behovet av att ta flera upprepade bilder på samma patient, vilket i sin tur minskar den totala mängden strålning som patienten utsätts för. Det kommer även med andra fördelar, när utrustningen kan användas mer sällan sparas utrustningens livslängd och resurser. En vinst för ekonomin och miljön.
Det är inte bara 2D-bilder som kan delas, utan man kan också importera och dela CBCT. CBCT, eller 3D-röntgen som det också kallas, består av en DICOM-stack, en samling 2D-bilder i DICOM-format som bildar en CBCT. Man kallar samlingen av 2D-bilderna för en CBCT-volym eller kon.
– Remittenterna är glada över att dom har möjlighet att se hela CBCT-volymen säger Leif.
Där Leif arbetat tidigare valde man ut 2D-bilder från volymen och skickade på CD eller USB via post till remittenten. En del av remittenterna var inte nöjda, dom ville se CBCT-volymen och efterfrågade det.
– Jag som radiolog vet inte alltid vilka 2D-snitt som remittenterna vill ha. När man arbetar brett så finns ett stort behov av att ge remittenten möjlighet att själv kunna sitta och bläddra i 3D-volymen och välja dom snitt som är lämpliga för dom att titta på.
När han började på Danakliniken tänkte han att det vore toppen om man kunde samla allt i Frenda, även 3D-volymerna. Och visst kan man det. Frenda Röntgen är direktuppkopplat och remittenten behöver inte oroa sig för patientsäkerheten eller tidsförödande postgång.
– Jag provade funktionen och det fungerade! Ett par av mina remittenter använder sig av den här möjligheten, för dom vill ha hela 3D-volymen. Dom är jätteimponerade, berättar Leif.
Att många kliniker fortfarande använder CD eller USB och skickar röntgenbilder via postgång menar Leif är mer osäkert. För att dela bilder på så vis behöver man avidentifiera bilderna och mottagaren behöver då identifiera upp bilderna, vilket kan vara tidsförödande och det finns risk för förväxlingar.
Leif berättar att dom hade problem med det där han arbetade tidigare. Remittenterna tyckte att det tog lång tid innan dom fick svar och dessutom försvann ibland remisser på vägen.
– När remittenten inte hade hört något så ringde dom och frågade hur det går, eftersom vi inte kallat patienten, och då hade vi inte fått remissen.
Som man arbetar idag med remiss- och bildhantering är det problemet ett minne blott.
[elementor-template id=”12048″]
Vi började med Frenda journalsystem Mars, 2018. Allt gick fort och smärtfritt! Vi fick mycket bra hjälp av supporten. Jens från Frenda var på plats och hjälpte oss att komma igång i samband med starten. Utbildningen i samband med starten var bra, vi hade dock uppskattat att det erbjudits fler träffar och uppföljningar. Vi hade en träff tillsammans med övriga kliniker här i Sundsvall ca 1 år efter start, där vi fick information och komma med egna förslag till förbättringar till systemet. Det finns ju små saker man kommer på löpande som man önskar fanns i systemet. Frenda är otroligt logiskt och lättlärt! Finns dock en del saker vi behöver hjälp med som vi inte gör så ofta, men då finns den eminenta, kunniga personalen på supporten som gladeligen hjälper till, vi är så tacksamma för dem!
Allt detta det sparar oändligt mycket tid i journalföring, värt mycket!
Det är en otrolig skillnad hur lätthanterligt och logiskt Frenda är för oss som tidigare arbetat med T4 och Opus.Tidsåtgången är den största skillnaden skulle vi säga. Och tid är pengar som vi ju alla vet 😉
Vi skulle varmt rekommendera Frenda journalsystem till alla kliniker, just för att det är så smidigt och lätt att arbeta och skriva i, sparar tid i smarta funktioner samt att kör man fast har vi tillgång till fantastisk hjälp i Frendasupporten!
När startade ni med Frenda?– Vi startade med Frenda januari 2019Hur upplevde ni att starten var från samtalet med startkoordinatorer till klinisk start?
– Vi hade en bra kontakt med startkoordinatorn och det flöt på fram till klinisk startVad tyckte ni om Utbildningen som genomfördes i samband med start av Frenda?– Vi tycker att utbildningen var pedagogiskt upplagd och vi fick en bra känsla för journalsystemet redan från börjanBehövde ni mycket support i början?– Ja, vi behövde en hel del support i början- så mycket som var nytt för ossVad tycker ni om supporten på Frenda?– Vi är väldigt nöjda med supporten, alltid trevligt bemötande från de som arbetar därAnvänder ni på kliniken webbtidboken i Frenda– Vi har ganska nyligen börjat med webbtidbok och det är toppenHur många timmar innan bokad tid skickar ni påminnelser, skickar ni en eller två påminnelser ochskickas de alla dagar eller bara vardagar?– Vi skickar en påminnelse och den går ut 48 timmar innan bokad tid. Vi skickar påminnelse alla dagar även helgerAnvänder ni centralt utskick (centralt brevutskick) via Frenda? I så fall – hur funkar det?– Vi använder oss av centralt utskick och det verkar fungera bra. Däremot verkar det som att det tar ganska lång tid innan det når patienternaDelar ni på en textbank på kliniken eller har alla behandlare varsin? Hur använder ni textbanken?– Hygienisterna delar en textbank och tandläkarna delar textbankHur kallar ni era revisionspatienter – är det smidigt att kalla patienter via Frenda? – Vi försöker att kalla så många patienter som möjligt via sms och mail. Det fungerar jättebra
Vad skulle ni säga är dom tre största fördelarna med Frenda?
– Tandläkarna gillar behandlingsplanen med tillhörande tidbokningsmall. Tandhygienisterna tycker att Parodjournalen är väldigt bra och överskådlig och receptionisten hurrar bland annat över att vara uppkopplad mot folkbokföringen!”
Hur smidigt gick det att hitta installationsanvisningar och installationsfiler för Frenda
– Det var otroligt smidigt att nå installationsanvisningar och annan relevant dokumentation eftersom allting var samlat under: https://support.frenda.se
Var det enkelt att följa våra installationsanvisningar?
– Första gången jag utförde en Frenda implementation följde jag installationsanvisningen till punkt och pricka, allting fungerade på första försöket. Även övriga guider var välskrivna och utförliga.
Har du även implementerat Frenda Röntgen? I så fall – vad det smidigt?
– Jag har installerat Frenda Röntgen på två enheter tillsammans med två Soredex Digora Optime bildplattescanners. Jag antog det skulle vara en större utmaning på grund av att dessa enheter var lite äldre, men det gick smidigt och lätt.
Något som ingår i uppgifterna till tekniker vid start är skrivarinställningar som görs i Windows, var det enkelt att få skrivarna att funka på rätt sätt?
– I mitt fall så hade kliniken en nätverksskrivare. Utöver nätverksskrivare hade kliniken även en lokalt installerad kvittoskrivare. Att sätta upp skrivare i Frenda är lätt och något som är uppskattat att man hjälper kliniken med. Skrivare är och kommer alltid förbli en stressfaktor för slutanvändare 😉
Har du varit behjälplig när någon klinik har velat koppla ihop sin betalterminal med Frenda? I så fall – var det smidigt?
– Jag har installerat betalterminaler i samband med mina Frenda installationer. I god tid innan installationen hade jag en bokad tid med en Frenda tekniker som assisterade mig genom hela installationen, vilket jag uppskattade på grund av att jag saknar erfarenhet att installera betallösningar. Allting gick väldigt smidigt.
Hur tycker du vår supports bemötande har varit de gånger du varit i kontakt med dom?
– Varje gång jag har varit i kontakt med Frenda support har jag alltid fått hjälp med allt från lättare till svårare frågor. För mig är det viktigt med tydliga kontaktvägar, vilket Frenda har. Mina tidigare erfarenheter av andra system är att jag behövt kontakta ett företag för journalsystemet och ett annat företag för röntgen.
Hur smidig skulle du bedöma att hela processen är från kommunikationen vid start till att klinken startar upp kliniskt med Frenda?
– Det var mycket smidigare än jag förutspådde. Dels på grund av utförlig och bra dokumentation, dels på grund av att jag i god tid kunde planera mina uppstartsaktiviteter tillsammans med Frenda vilket var väldigt tacksamt eftersom jag inte är på kliniken varje dag.
Du har säkert sett flera dentala system, vad är din uppfattning av Frenda som system – av det du sett?
– För mig som IT tekniker är det en dröm att gå från on-prem till en molnbaserad lösning som Frenda är. Men även ur ett användarperspektiv är Frenda ett mycket kompetent system som är lättnavigerat och lätt att förstå. Av alla användare jag pratat med så är alla mycket nöjda.
Är det någonting annat du vill dela med dig av till kliniker som inte använder Frenda idag?
– Att byta journalsystem kan kännas som ett stort projekt för många, men det behöver inte vara det och det är absolut värt det. Jag lyfter mina 4 främsta punkter till varför man ska byta journalsystem till Frenda:Trygg lagring – Frenda är ett molnbaserat system, behöver du inte lita på en lokal server eller lokal lagring.Säkerhet – är även ett säkert system där man använder sitt SITHS- kort med tillhörande pinkod i stället för lokala användare med lösenord som kan komma på villovägar.Underhåll – Frenda är ett välfungerande och bra system som kräver väldigt lite underhåll, att uppdatera och underhålla systemet är väldigt smidigt. Behovet av IT Tekniker hjälp är minimalt precis som det ska vara!Användarvänligt – Frenda Erbjuder komplett och välskriven dokumentation för både användare och IT Tekniker, det är med andra ord enkelt att hitta svar på sina frågor och om man inte hittar sina svar finns alltid Frenda Support behjälplig.”
Använder ni webbtidboken i Frenda?
– Vi tänker sätta igång med det inom snar framtid
Om ni skickar SMS i Frenda – skickar ni påminnelseSMS alla dagar eller bara vardagar? Skickar ni två eller en påminnelse?
– Ett påminnelseSMS, alla dagar i veckan
Är er tidbok uppbyggd på olika rum eller har ni för varje behandlare?
– Varje behandlare har en egen tidboksresurs, sedan har vi en vy med översikt där vi kan se samtligas arbetsdag.
Arbetar ni med teamtandvård/pride (Det vill säga om ni bokar avsatt sköterske/hygienist/tandläkartid i tidboken)
– Nej
Använder ni behandlingspaket?
– Ibland
Använder ni e-recept via ApoEx i Frenda?
– Ja, jättesmidigt!
Har ni faktura som betalsätt eller använder ni fakturatjänst?
– Vi använder oss av fakturatjänst
Delar ni på en textbank på kliniken eller har alla behandlare varsin?
– Varje behandlare har en egen textbank
Använder ni interna remisser? (Elektroniska remisser)
– Ja
Någonting övrigt ni vill förmedla om Frenda till andra kliniker?
– Just nu är detta det bästa journalsystemet vi arbetar i. Logiskt, pedagogiskt och lättlärt.
Skickar ni SMS via Frenda
– Ja, två st! En vid bokning och en som påminnelse 48 timmar före bokad tid (alla dagar i veckan)
Skickar ni fortfarande ut fysiska kallelsekort till patienter?
– Nej, men det har vi heller aldrig gjort, förutom vid enstaka patienter som själva önskat det (ytterst få)
– Som regel använder vi Fakturatjänsten mot patienter, vanliga fakturor mot myndigheter/Socialtjänsten/Landstinget
– Blandat, vi har två större textbanker som delas av majoriteten av kollegor, och enstaka för enskilda behandlare
Tidboken/bokningarna är behandlarsorterad. I tidboksvyn ser man samtliga behandlare så att man får en riktig bra översikt över kollegors bokningar. Vi har även en separat Vy med aktuell tandläkare plus klinikens tandhygienist, vilket underlättar när man ska boka flera besök till patienterna
– Nej, har inte prövat Pride
– Fantastisk funktion, speciellt för tandhygienisterna! Skapar bra tidsflyt för ensamarbetande behandlare
– Ja, övergått från AlfaRecept till Apoex – fungerat jättebra.
Använder ni webbtidboken i Frenda
– Vi avvaktar med den då vi känner att vi gärna vill ha mer kontroll över bokningar och ombokningar
Använder ni automatisk kallelse när ni bokar revisionspatienter?
– Nej, vi kallar per telefon så att patienten får välja tiden. Vi har under en period provat med autokallelser – men utvärderingen har visat att telefonkallelse minskar markant risken för ombokningar/avbokningar
Något övrigt ni vill dela med er av till andra branschkollegor om Frenda?
– Frenda har en fantastiskt översiktskontroll – både på behandlarnivå och generell verksamhetsnivå. Man blir upplyst om allt från missad FK-ersättningsbegäran till förfallna fakturor, missad SMS-leverans, utestående fordringar, osignerade journaler, remisshanteringen, fakturahanteringen, delade journaler med kollegor inom PTJ (underlättande framförallt på akutpatienter där historiken framgår) – allt med Frenda känns som bara ett-klick-bort! Och om vi som behandlare ska kunna fokusera oss på patientarbetet är det av yttersta vikt för oss att det administrativa runtom flyter på galant. Lär känna Frenda – när man väl upptäckt alla funktioner vill man inte återgå till sitt gamla journalsystem. På Handentandvården kan vi varmt rekommendera Frenda Journalsystem till våra kollegor inom tandvården.
